Personer som lider av psykisk ohälsa eller smärta mår betydligt bättre och upplever en högre arbetsförmåga när de behandlas inom den statliga rehabiliteringsgarantin. Det här visar en av regeringen beställd rapport kring rehabiliteringsgarantin från Karolinska Institutet där en specialrapport från Region Skåne ingår. 

En  analys av rehabgarantins effekter ger vid handen att båda patientgrupperna ovan förbättras vad gäller funktioner, hälsorelaterad livskvalitet och självrapporterad arbetsförmåga. Det framkommer även att patienter med psykisk ohälsa har en väsentligen högre livskvalitet vid in‐ och utskrivning  jämfört med patienter med smärtproblematik samt har både en högre utbildningsnivå och en lägre grad av sjukskrivning. Förändringarna är överlag statistiskt signifikanta och kliniskt relevanta.

Det är docenterna Ingemar Petersson, Morse, och Birgitta Grahn, LU och FoU Kronoberg som tillsammans med doktoranderna Kjerstin Stigmar, LU och FoU Kronoberg, och Catharina Stridh, Region Skåne, genomfört beräkningarna och sammanställt rapporten. Projektledare har varit Anja Nyberg och Ulf Hallgårde från Region Skåne.

Så kan rehabiliteringsgarantin stärkas
Specialrapporten ingår i en större nationell utvärdering av den statliga rehabiliteringsgarantin vilken nyligen presenterats för socialförsäkringsminister Ulf Kristersson.

Underlaget i specialrapporten från Region Skåne omfattar patienter som startat behandling inom ramen för rehabiliteringsgarantin från dess start den 1 september 2009 och ett år framåt, ett antal som uppgår till 637 patienter med smärtproblematik i rörelseorganen och 2 229 patienter med psykisk ohälsa.

De huvudsakliga problemen rapporteras alltså inom delområdena smärta och oro/nedstämdhet för såväl patienter med smärtproblematik som patienter med psykisk ohälsa. Genom att här i högre grad fokusera på såväl smärta som oro/nedstämdhet i rehabiliteringen för båda patientgrupperna, menar specialrapporten, skulle rehabiliteringsgarantin kunna stärkas ytterligare.

Resultaten måste jämföras med annan relevant grupp
De förbättringar som nu rapporteras vad avser hälsorelaterad livskvalitet, kvarstår vid tre månaders uppföljning för båda grupperna. Tre månader är dock en förhållandevis kort uppföljningsperiod, menar utredarna bakom specialrapporten, varför en kommande längre uppföljning kommer att kunna ge ny värdefull information. Kombinationen med objektiv sjukskrivningsdata och uppföljning av eventuella förändringar i vårdkonsumtion kommer därtill ytterligare att bidra med värdefull information för fortsatt utveckling av rehabiliteringsgarantin. Rapportens slutsats mynnar dock ut i  att för att kunna dra mer säkra slutsatser måste resultaten  relateras till en relevant jämförelsegrupp.