Vi önskade undersöka sjukskrivningsmönster i offentlig och privat vård med fokus på sjukdomar i rörelseorganen och använde därför Försäkringskassans register över sjukskrivningsdiagnoser (DOA) för påbörjade sjukskrivningar samt vårddatabaser för läkarkontakter för befolkningen i Region Skåne 2006. Detta analyserades med avseende på omfattning och diagnosfördelning. Resultaten visade att sjukskrivning var vanligast vid sjukdomar i rörelseorganen och vid psykiska sjukdomar för både offentlig och privat vård. Sjukskrivnings- tider vid rörelseorganens sjukdomar var liknande i både offentlig och privat vård, men sjukskrivningsfrekvensen något lägre i privat vård. Dessa resultat presenterades genom en poster vid Svenska läkaresällskapets riksstämma 2008.

Kontaktperson
Ingemar Petersson, docent
E-post:
ingemar.petersson@morse.nu

Man har antagit att sjukvårdsbehovet påtagligt kan minska då en person går över i mer långvarig sjukersättningsform (tidigare sjukbidrag/förtidspension, nu SA= Sjuk- och aktivitetsersättning). Aktuella detaljerade beskrivningar av omfattningen och mönstret för detta saknas. Målet med denna studie var att beskriva omfattningen och mönstret av sjukvårdskonsumtion ett år före respektive efter påbörjad SA-period i Region Skåne med speciellt fokus på sjukdomar i rörelseorganen. Vi valde att med utgångspunkt för år 2005 studera vårdkonsumtion inkluderande typ av vård samt faktiska sjukvårdskostnader hos de 6 924 individer i Skåne som fi ck nybeviljad SA. Vi utgick från den i registret noterade dagen för SA beslutet och studerade förhållandena 365 dagar före respektive efter.

Resultaten visar att personer som övergår från mer tillfällig
sjukfrånvaro (sjukskrivning) till mer långvarig ersättning(SA) behöver flerfaldigt mer sjukvård i såväl öppen som sluten vård både före och efter beslutet om SA även om en liten minskning i sjukvårdskonsumtion noteras. Sjukdomar i rörelseorganen och psykiska sjukdomar är de
helt dominerande tillstånden men personer som drabbas av sjukdomar i rörelseorganen har också betydande vårdbehov avseende hjärt- kärlsjukdomar, neurologiska sjukdomar, tumör- och infektions-sjukdomar. Resultaten presenterades vid Svenska läkaresällskapets riksstämma 2008.
Kontaktperson: Ingemar Petersson

Denna studie är ett kvalitativt forskningsprojekt med syfte att belysa hur sjukskrivna upplever sjukskrivningsprocessen.

Studien baseras på intervjuer med personer med erfarenhet av sjukskrivning på grund av sjukdomar i rörelseorganen. Syftet med studien är att utforska hur dessa personer upplevt kontakten med sjukvård och försäkringskassa och vad i denna kontakt de upplevt som underlättande respektive försvårande faktorer för återhämtning och återgång i arbete. Avsikten är att öka förståelsen för de prioriteter som patienter inom denna diagnosgrupp har. Preliminära resultat har presenterats vid EUPHA:s årliga konferens 2009, Svenska läkaresällskapets riksstämma 2009 och vid CARE-konferensen 2010. Manus är inskickat till vetenskaplig tidskrift.

Sjukskrivning vid artros

Artros är en av de vanligaste orsakerna till funktionshinder i rörelseorganen. Trots detta har konsekvenserna i form av arbetsoförmåga och sjukskrivning till följd av sjukdomen studerats mycket lite. Syftet med denna studie är därför att i en definierad befolkning studera sjukfrånvaro till följd av artros.

I denna studie beskrivs sjukskrivningsbörda mätt som prevalens samt som nettodagar för patienter med knäartros jämfört med sjukskrivningsbördan för den allmänna befolkningen. Studien baseras på data från RSVD och försäkringskassans databas över sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning. Samtliga individer som registrerats i RSVD under perioden 1998-01-01-2009-12-31 med diagnoskod M17 enligt fastställda kriterier identifieras. Data samkörs sedan med uppgifter om utbetalad sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning från försäkringskassan. Uppgifter om sjukskrivning tas fram för år 2009 och all sjukskrivning kommer att inkluderas. Uppgifter om sjukskrivning tas också fram för hela Skånes befolkning för samma år.
Kontaktperson: Jenny Hubertsson

Kontaktperson
Jenny Hubertsson, MSc
E-post: jenny.hubertsson@morse.nu
Telefon: 046 - 17 71 68

Inflammatorisk ryggsjukdom i södra Sverige och sjukdomens konsekvenser för individen och samhället

Ett omfattande projekt som ämnar till att studera personer med inflammatorisk ryggsjukdom pågår sedan 2008. Projektet innehåller flera delstudier baserade såväl på registerdata som på information från enkäter. Syftet är att beskriva förekomst av sjukdomen, dess kostnader samt sjukdomens konsekvenser för individen.
Läs mer om projektet.

Inflammatoriska ledsjukdomar påverkar de drabbades livskvalitet och funktionsförmåga trots tillgång till nya läkemedel som aktivt dämpar den inflammatoriska aktiviteten. Multidisciplinär teamrehabilitering syftar till att stärka fysisk och psykosocial funktion. För god utvärdering av teamrehabilitering vid inflammatorisk ledsjukdom bör såväl patientrapporterad hälsorelaterad livskvalitet som olika aspekter av fysisk funktion evalueras. Kunskapen om vilka aspekter av sjukdom och rehabilitering dessa utvärderingsinstrument fångar är begränsad. ICF (Internation Classification of Functioning, Disability and Health)
är en klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa som tagits fram av WHO vilken rekommenderas att användas vid utvärdering av en sjukdoms påverkan på individens hälsa och vid val av utvärderingsinstrument.

Studien syftar till att jämföra hur, inom reumatologisk teamrehabilitering, välanvända, validerade utvärderingsinstrument
täcker olika domäner av ICF och att undersöka de olika instrumentens känslighet för förändring vid rehabilitering över kort och lång tid samt hur de instrument som är avsedda att mäta liknande aspekter av sjukdom och hälsa samvarierar. Data från 216 patienter som genomfört 18 dagars rehabilitering och följts under 12 månader
sammanställdes, bearbetades och analyserades under 2008. Ett abstrakt skickades till EULAR-kongressen 2009.

Det finns bristfälliga data över förekomsten av sjukdomar i rörelseorganen. Detta troligtvis p.g.a. att det av olika skäl är svårt att få fram tillförlitliga uppgifter i befolkningen, samt att sjukdomsbilden kan förändras över tid. Åldersrelaterade sjukdomar som artros blir allt
vanligare i och med att vi lever allt längre och i samband med att allt fler blir överviktiga. Aktuell kunskap om sjukdomsförekomst är viktig för att göra rätt prioriteringar och optimera sjukvårdsresurser.

Syftet med studien var att kartlägga både prevalens och incidens av ledgångsreumatism och knä- och höftledsartros i Skåne genom Region Skånes sjukvårdsdatabaser. Vi har utnyttjat oss av både öppenvårds- och slutenvårdsdata för att ge en så komplett bild som möjligt.
Vi har genom en omfattande bearbetning av Region Skånes
vårddatabaser identifierat alla individer med fysisk vårdkontakt med någon av ovan nämnda diagnoser under åren 2000-2006. Efter samkörning med folkbokföringsregister har vi tagit bort individer som inte längre är bosatta i regionen eller har avlidit för att på så sätt kunna estimera den aktuella förekomsten (prevalens) av sjukdomen vid utgången av år 2006. Preliminära resultat har presenterats på ACR-kongressen och OARSI-kongressen 2008 samt på Svenska läkaresällskapets riksstämma. Ett manus har skickats till vetenskaplig tidskrift.

I Sverige genomförs över 10 000 knäledsartroplastiker (insättande av konstgjord led i knäleden). Det är dock okänt vilken effekt proteskirurgi har för sjukskrivning i den yrkesverksamma befolkningen. Vi har därför studerat sjukskrivningsmönster före och efter protesoperation hos patienter med sjukdomen artros, den huvudsakliga orsaken till knäledsartoplastik.
Vi har genomfört samkörningar mellan Region Skånes vårddatabaser och Försäkringskassans register och på så sätt kunna ta fram andelen sjukskrivna under perioden 1 år före till 1 år efter operation hos personer i yrkesverksam ålder. Vi har också beräknat den typiska sjukskrivningslängden hos personer som tidigare inte varit sjukskrivna, samt hos personer som redan har pågående sjukskrivning före operation.
Abstrakt med preliminära resultat skickades till EULAR-
kongressen 2009 och ett manuskript är under bearbetning.
Kontaktperson: Martin Englund

I samarbete med onkologiska klinken vid universitetssjukhuset i Lund har vi studerat sjukskrivning i samband med cancerdiagnos. Vi har använt oss av samkörningar mellan tumörregistret, befolknings-registret och data från Försäkringskassan under åren 2004 och 2005.

Resultaten visar att det finns en ökad förekomst av sjukskrivning hos partners till cancerpatienter i samband med diagnos. Detta gäller speciellt för tumörformer såsom lungcancer där det fanns en signifikant överrisk för sjukskrivning hos partnern jämfört med en normal-population standardiserat för ålder, kön, och social status.

Resultaten talar för att i omhändertagandet av patienter med nydiagnosticerad cancer bör sjukvården om möjligt även involvera partnern och eventuellt annan nära anhörig för att optimera omhändertagandet. Manus är inskickat till vetenskaplig tidskrift.
Kontaktperson: Martin Englund

Skulderbesvär är en vanlig orsak till läkarbesök och långvarig sjukskrivning. I samarbete med arbets- och miljömedicin vid universitetssjukhuset i Lund studerar vi förekomsten av ett antal sjukdomar och belastningsskador i skuldran.
Vi har gjort ett inledande arbete med att ta fram avidentifierad data över alla individer i Skåne med någon av de utvalda skulderdiagnoserna under perioden 2000-2006 samt även tagit fram preliminära data över incidens.
Kontaktperson: Martin Englund

Ryggsmärta är ett vanligt förekommande problem i befolkningen.
Det vanligaste ryggområdet att ha smärta i är ländryggen. Studier visar på siffror motsvarande en prevalens kring 20 % och högre. Många av de muskuloskeletala sjukdomarna debuterar i arbetsför ålder och prevalensen är högst i grupperna 45 år och äldre. Detta påverkar arbetsförmågan och därmed har sjukdomarna inte bara en stor individuell påverkan utan även en stor samhällspåverkan.
Ländryggssmärta är en av de allra största anledningarna till sjukskrivning i Sverige.

Syftet med denna studie var att genom Region Skånes
sjukvårdsdatabaser beräkna incidensen av ländryggssmärta samt studera dess påverkan på samhället genom direkta medicinska kostnader. Resultaten visar höga, med ålder stigande incidenser. Resultaten visar även på höga vårdkostnader framförallt till följd av vårdkontakter, gjorda av patienter med ryggsmärta, som inte direkt
är kopplat till denna smärtdiagnos, vilket tyder på stor samsjuklighet. Ett abstrakt med våra resultat skickades till EULAR-kongressen 2009.